Allting går runt, U-bahn-vagnarna dundrar fram genom förorterna, genom prunkande stadsdelar in i blodomloppets hjärta, i mitten av världen. Rörelsen levde i mig. Autobahn in my mind. Likt klockan på Alexanderplatz snurrar runt, runt. Jag älskade att ligga vaken om nätterna och lyssna till nattlivet och natttrafiken utanför mitt öppna fönster. Staden har en berättelse, en historia som hela tiden gör sig påmind, husfasader, bara en lätt dimma, något som kryper igenom grafittimålningarna ner i avloppsbrunnarna. En sol som tränger igenom alléns tak och bildar mönster i asfalten. Rockmytens Berlin.

Jag lyssnar på Bloc Party - Kreuzberg.

Stadspulsen slår i fyrtakt.